Faktabaserad roman – utgiven Natur och Kultur 1991
Ta fyra barn i olika åldrar och med olika bakgrund med vitt skilda problem. Sätt dem i ett klassrum med en lärare som uppriktigt bry sig om vart och ett av dem.
Det är i grunden vad som hände när specialläraren Torey Hayden fick ”klassen som skapade sig själv”.
Först kom Boo, sju år gammal och gravt autistisk. Därefter kom Lori, också sju år, med en hjärnskada orsakad av misshandel. Den tredje som kom till klassen var tioårige Tomaso. Han hade blivit så sårad, så många gånger av människor han brytt sig att han beslutat sig för att ge igen och få dem att hata honom. Slutligen kom Claudia, en intelligent tolvåring i sjätte klass, från överklassen med goda studieresultat, som tvingats lämna sin katolska privatskola när det uppdagades att hon var gravid.
Det här är en bok för alla som bryr sig om barns tankar och känslor. – Mary Kenny
Författarens anteckningar
Den här boken tycker Torey är omöjlig att läsa om. Den skrevs mycket snabbt, omkring 20 sidor om dagen eftersom hon vid den tidpunkten var väldigt upptagen men en ny klass. Därför tog hon sig nästan inte någon tid att läsa igenom den. Hon säger att hon nu inte kan läsa den eftersom ”den faktiskt är ganska dåligt skriven”, vilket förstör berättelsen för henne.
Torey erkänner att ett annat skäl till varför hon inte kan läsa den igen är att ANDRAS UNGAR är något av en ”hämndbok”, som uttrycker hennes frustration över läraren, som i boken gestaltas av Edna, och över ”the mainstreaming law” (en lag som säger att barn med handikapp ska undervisas i normal klassrumsmiljö).
”Det hade antagligen blivit en bättre bok om jag bara hade varit något mindre arg när jag skrev den.”, säger hon.
Var finns de nu?
Alla barn är nu i trettioårsåldern.
Boo bor på egen hand, om än i ett gruppboende och behöver assistans dygnet runt.
Claudia är gift och har fyra barn. Hon arbetar som barnpsykolog. Hon har tackat nej till att medverka på hemsidan.
Torey har förlorat kontakten med Tomaso och har inte hört något om honom sedan tidningsartikeln som det refereras till i epilogen till ANDRAS UNGAR..
Lori är gift och mor till två barn. Hon skickade följande meddelande till läsarna:
Jag vill tacka alla som varit så intresserade av vad som hände med oss. Jag har det bra. Jag blev frälst när jag var 18 och träffade och gifte mig med min man Michael två år senare när jag studerade på en bibelskola. Han arbetar nu som pastor och jag arbetar med honom i vår kyrka.
Sedan jag sist skrev har min man och jag fått en liten pojke, ALAN, som nu är fyra år gammal. Våra döttrar Chelsea och Darcy är tretton och tio. Vi undervisar dem i hemmet pga. av vår tro och det är en underbar upplevelse. Jag tänker på hur mycket lyckligare de är som får den här fina upplevelsen av sin skolgång, jämfört med min. Och jag tycker att det är så viktigt att lyssna på barnen. Tack än en gång för ert vänliga intresse för mig, min familj och min syster. Hjärtliga hälsningar till er alla.
Lori's tvillingsyster Libby skickar det här meddelandet:
Tack alla för att ni är intresserade av vad som hände mig. Jag trodde inte att någon ens skulle komma ihåg att jag var med i boken. Jag är vuxen nu (självklart!!). Jag är gift och har tre underbara barn, två pojkar, 6 och 8, och en liten flicka som bara är sju månader gammal. Jag tog examen i juridik från college, men jag har aldrig använt den (förutom för att medla mellan mina barn!). På min fritid arbetar jag helst i trädgården och hjälper till med arbetet i vår kyrka. Jag tror att det var allt. Tack för att ni tänkte på mig.
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |